Thank you. <3
När jag kollar tillbaka på gamla bilder från när jag red andra ponnyer och även Nipsu som jag rider idag.
Så blir jag så otroligt tacksam.
Jag har aldrig ridit eller älskat en ponny som var värd mycket pengar, eller kunde hoppa jättehögt, eller nåt sånt.
Fast den ponnyn knappast var eller är älskvärd i andras ögon så var de och är fortfarande det bästa som finns i mina. Ingen människa har betytt så mycket för mig på de sättet, som de har.
Sålänge jag inte blir dement så kommer jag aldrig att glömma dem.
(Okej, döda mig inte NU! Ja, jag rider utan hjälm. Men den här bilden är så magisk att jag bara måste visa den)
//Nora <3
Lämna gärna en kommentar om ni gillade bilderna!