How to begin when you don´t know where to start.
Måste bara få skrivit ut detta på bloggen nu, släppa bomben, släppa allt.
Det här kommer med OTROLIGT blandade känslor. Lika mycket glädje, som sorg.
Den 8 augusti så kommer jag sluta med Nipsu. Alltså sluta rida henne och satsa på henne. Hon kommer att sluta vara min prio nummer 1. Jag menar inte att jag ALDRIG mer kommer att rida henne, men jag kommer gå vidare till en annan häst. Det finns många andledningar till varför jag gör det här beslutet. MÅNGA. Men jag känner mig lite lång på henne och + att jag tycker jag har jobbat upp henne och mig till en nivå som aldrig trodde jag skulle komma upp till med henne. Visst, vi kunde ha gått längre. Men jag är otroligt stolt ändå över vad vi tillsammans har åstadkommit. Skriver mer om det i ett annat inlägg.
Den 8 augusti så kommer jag även gå vidare till en annan häst. Och inte vilken häst som helst. Utan min egna.
Jag och mina föräldrar har bestämt oss för att köpa Mir. Mir är en halvblodsvalack på 170 cm, som jag hjälpte till att rida här i April-Maj. Det är tänkt att jag ska ha honom i samma stall som Nipsu står i just nu, för där trivs både jag och hästen bra. Och vi har jättebra hjälp av kunniga människor där. Mer kan jag inte säga att varenda dröm jag har haft om hästar sen jag var 5 år gammal har äntligen slagit in. Lyckligare och mer tacksam är det svårt att vara <3